Månader
Året var indelat i två lika stora delar; sumar (sommar) och vetur (vinter). Varje del hade sex månader.
Månaderna i vettur var; gorománuður, ýlir, mörsugur, Þorri, góa och einmánuður.
Månaderna i sumar var; harpa, skerpla, sólmánuður, heyannir, tvímánuður och haustmánuður.
Det var 12 månader, som nu, men de var flyttade två veckor jämfört med våra då baserats på månfaserna. I tillägg till desse hade de navn för både de mörkaste dagarna – skammdegí – och de ljusaste dagarna – nóttleysa
Gormánuður (Slaktmånad) – 14e Oktober till 13e November
Första vintermånaden. Vinterfesten (Veturnettr eller Haustblót) hålls på första dagen i den här månaden. Blotet är vigt Frej och är en skördefest.
Víga-Glúms saga säger att man höll díseblot på den här dagen (vetrnætr). Då önskar man vintern välkommen och blotar för ett gott år. Blotoffer för de som praktiserar i modern tid kan vara något av årets gröda.
Alvablót, en fest för att hedra förfäderna och alverna, hålls den 7e november. Detta är en privatsak, bara för den närmaste familjen.
Ýlir (Julmånad) – 14. november till 13. desember
Ýlir är den andra vintermånaden. Ýlir är också identiskt med ett av Odens många namn Jólnir. Jól-firandet debatteras fortfarande. Längden varierade troligen. Vissa firade kanske bara solståndet, andra firade i 12 dagar, medan andra firade jul från vintersolstånd till Hoggunótt (12e januari).
Jól innehåller generellt sett en skål med öl för árs ok friðar – ett gott och fredfullt år. Man skålar också till minnet av nära och kära och till gudarna. Huvudguden här är Oden, men Njord och Frej har också sin plats här. En annan skål var bragarfull (från ordet bragr, inte kopplat till Brage). Den här skålen avsa man medan man gav ett löfte. Traditionellt är detta en ordentlig fest med massor av mat och dryck. Griskött har fortfarande en central plats på bordet.
Du kan också gå Åregang där du markerar egendomsgränserna med ljus eller facklor och går ensam över åkrarna. Låt ditt sinne vara öppet, så kanske du ser något du annars inte hade sett. Att tända ljus kan också stå för ljusets seger över mörkret.
En fornnordisk tradition jag försöker att upprätthålla, är att låta en tallrik med mat och något att dricka stå på bordet över natten. Förr var den här maten avsedd för de döda, men jag ställer den fram åt tomten, alvrna och vättarna.
Den nutida hedningen kan också utrope en skål och ett tack till djuren vars liv tas så att vi kan äta.
Mörsugur – 14e december till 12e januari
Mörsugur är den tredje vintermånaden. Ordet mörsugur betyder ister-sugare. Det ger ett intryck av att folk har lagt på sig lite, efter ett par månader med köttätande. Vintersolståndet är i den här månaden (21e december). Jag väljer att fira Jól på denna dag.
12e januari är midvinterdagen och kan användas för att fira midvinterblot. Midvinternatt kallades också Hoggunótt.
Þorri – 13e januari till 11e februari
Þorri är den fjärde vintermånaden. Sagorna säger att detta är månaden för Þorrablót – en fest för vinterskepnaden Þorri – då det skålades till gudarna.
En tradition säger att kvinnan i huset gick ut natten innan månaden böjade och önskade Þorri välkommen in, på samma sätt som hon hade gjort med vilken annan gäst som helst. I den fornnordiska traditionen är Þorri männens månad, och kvinnorna skulle ta god hand om sina män.
Gói – 12e februari till 13e mars
Gói är den femte vintermånaden och kvinnornas månad. Den här gången är det männens tur att ta god hand om sina kvinnor.
Gói är en väst-nordisk vinterskepnad som vi vet väldigt lite om. I gamla isländska källor beskrivs ofta Gói som Þorris dotter. Den muntliga traditionen på Island säger att bonden önskade Gói välkommen med ett blot.
Einmánuður – 14e mars till 13e april
Einmánuður är den sista vintermånaden och namnet betyder helt enkelt en-månad. 21a mars är vårdagjämning och då är det god skick att blota för att fira fruktbarheten.
Einmánuður är pojkarnas månad, medan Harpa är flickornas månad på samma sätt som Þorri och Gói är avsatta för mannen och kvinnan.
Harpa – 14e april till 13e mai
Med Harpa börjar sommaren. Den första sommardagen hålls den tredje stora offerfesten – sommarblotet. Dette är för seger i krig och lycka på utfarter. Blotet var först och främst vigt till Oden.
Harpa är flickornas månad, medan Einmánuður är pojkarnas månad på samma sätt som Þorri och Gói är avsatta för mannen och kvinnan.
Skerpla – 14e mai till 12e juni
Skerpla är den andra sommarmånaden.
Sólmánuður – 13e juni till 12e juli
Sólmánuður är den tredje sommarmånaden. Sólmánuður betyder solmånad och är den ljusaste perioden vi har här uppe i norr. 21a juni är sommarsolstånd.
Det känns naturligt att fira solen på den här dagen. Nästan alla kulturer firar den här dagen på ett eller annat sätt. Ett sätt att göra det på, är att tända ett bål. Dette är en natt då alver och vättar kommer fram för att dansa runt elden med människorna. Unga kvinnor rullar sig nakna i morgondaggen för att bli mer fruktbara. Det är en bra natt för spådom.
Heyannir – 13e juli till 14e augusti
Heyannir är den fjärde sommarmånaden. Namnet betyder höskörd och är altså månaden för torkning och skörd av hö. Den här månaden kallades också Ormamánuður (ormemånad) på vissa ställen i Skandinavien.
Tvímánuður – 15e augusti till 14e september
Tvímánuður är den femte sommarmånaden. Namnet betyder två-månad men månaden kallades också Kornskurðarmánuður (kornskärningsmånad). Under den här månaden var det dags att skörda kornet.
Haustmánuður – 15e september till 13e oktober
Haustmánuður är den sista sommarmånaden. Namnet haustmánuður betyder höstmånad och den 21a september är det höstdagjämning.
Månadernas namn och datum kan variera om du kollar olika källor. Dessa namn och datum kommer från svensk litteratur. Om du vill ha de exakta källorna, gå till http://www.arild-hauge.com/rboker.htm.