Tålamod och experiment
Skådning | Yttre och Inre | Bilder i Elden | Tålamod och Experiment | Intuitiv Glimt
Tattwa och Symbolskådning | Tarot och Symbolskådning | Spådomsspegel
Om du har lust att börja med kristallskådning, eller någon annan form av beskådning av objekt, är det två viktiga saker du bör vara klar över. Det första är att kristallskådning kräver stort tålamod, kanske mer än andra spådomskonster gör. Det är omöjligt att springa innan du kan gå, och om du väntar dig att dina första försök på kristallskådning ska resultera i att du får spännande visioner fyllda av symboliska framtidsvarsel, så kommer du nog att bli tämligen besviken, om du då inte tillfälligtvis skulle vara ett psykiskt geni. (Dessa är väldigt sällsynta, om de överhuvud taget finns.)
En skådesten är en mindre och ännu dyrare version av kristallkulan. Den görs som oftast av en bit beryll, som slipas till den får en rund form. Andra genomskinliga varianter av beryll är akvamarin och smaragd. Enligt antikvarien John Aubrey (1626-97), som skrev den engagerande boken Brief Lives och var vän med kristallskådare som Willam Lilly, hade den bäst ägnade berylltypen ett svagt, rödaktigt skär. Inte alla skådestenar har gjorts av ett så sällsynt material. Matematikern och astrologen John Dee (1527-1608), som ofta rådfrågades av drottning Elizabeth I, använde något som kallades cannelcoal, en variant av kol med matt yta.
En kristallkula eller en skådesten kan monteras på det sätt skådaren tycker är mest föremålsenligt. Önskar man att använda en massa pengar på denna montering, för att den ska verka så imponerande som möjligt, är detta helt upp den det berör. John Melville, som levde på 1800-tallet och skrev den populära boken Crystal Gazing, menade att en kristallkula skulle monteras i en ram av polerat elfenben med mystiska inskriptioner. Därefter skulle det hela monteras på en glassockel, som i sin tur skulle stå på ett runt bord. Melville, som hade överraskande många beundrare på den tiden han levde, menade vidare att kristallkulan skulle belysas av två stearinljus. Dessa stearinljus skulle stå i ljusstakar, som också skulle ha mystiska inskriptioner. Enligt Melville var det nödvändigt att rummet hade en öppen spis, där man kunde bränna ”parfymer” (det vill säga olika slags rökelse) som en upptakt till kristallskådningen.
Det er ingenting i vägen för att du kan prova något som detta, förutsatt att ditt bankkonto tål det och att din familj tål lukten av rökelse. Men även om du rustar upp ditt rum på ett sådant sätt att dina vänner blir imponerade, är det tvivelaktigt om det för till att du uppnår bättre resultat än du hade ha fått av att använda svart bläck eller ett glas vatten.
Eftersom det fort blir söligt med bläck, är den bästa ”kristallen” att börja med troligtvis ett glas vatten. Leta reda på ett rum där du kan vara i fred. Dämpa ljuset. Detta romantiska halvmörker har ingen mystisk betydelse – det är bara det att om solen skiner genom fönstret, eller rummet är upplyst av kraftiga lampor, så blir det väldigt svårt att koncenterra sig om något så tråkigt som ett glas vatten. Om det är möjligt att dämpa ljuset i rummet tillräckligt, behöver du troligtvis inte bry dig om när på dagen du utför dina experiment. Om du vill hålla dig strängt till traditionerna och göra precis som kristallskådarna för tre-fyra hundra år sedan gjorde, bör du emellertid bara börja ”arbeta” vid soluppgång, klockan tolv eller vid solnedgång – helst när solen befinner sig i en nordlig deklination och månen befinner seg i Oxens eller Vågens stjärntecken. Om du vill följa dessa regler för ”astrologisk kristallskådning”, bör du kanske ta steget fullt ut och dricka örtte gjort på växter som sägs vara styrda av Vågen och Oxen – till exempel malört. Enligt Melville renar dessa kristallskådarens kropp och förstärker hans eller hennes psykiska förmågor.
Om du inte vill bry dig om allt det här, behöver du bara passa på att du inte kommer att bli störd på något sätt, och att det inte är för mycket ljus i rummet.
Därefter stirrar du oavbrutet ner i vattnet rakt ovanifrån, samtidigt som du försöker tömma din hjärna helt på tankar. Inte låt dig störas av något som helst. Som jag har påpekat tidigare, är inte det så lätt som det hörs ut, och du kommer att upptäcka att du lätt tappar koncentrationen i början. Ovidkommande tankar av alla slag kommer hela tiden att dyka upp i medvetandet och förstöra för dig. Om du de första gångerna klarar att koncenterra dig om vattenglaset, och bara vattenglaset, så länge som 20 sekunder om gången, har du en osedvanligt god koncentrationsförmåga.
Oavsett om du är bra eller dålig i början, så kommer du att märka att du hela tiden blir bättre på att upprätthålla koncentrationen. Med andra ord: Ju mer du provar, desto längre tid kommer det att gå innan ovidkommande tankar börjar dyka upp i medvetandet. Till slut kommer du att klara att upprätthålla koncentrationen i flera minuter om gången, utan att ovidkommande tankar griper störande in i processen. Detta kanske hörs lite meningslöst ut, men kom ihåg att hela vitsen är att ”tråka ut” hjärnan, för på det sättet att tvinga den till att vända sig inöver i sig själv.
Om du har medfödda anlag för kristallskådning, kommer den förmågan snabbt att uppenbara sig. Detta sker som regel i form av visuella illusioner – vitaktiga skuggor som ser ut att sväva runt i det inre av glaset, eller att vattnet ser ut att anta en svag, ogenomskinlig, gulaktig vitfärg. Några upptäcker att de aldrig kommer särskilt mycket längre än detta, och att de bare kan se moln – vita, svarta, gyllene, silverfärgade och regnbågens sju färger. Några ger dessa moln sina egna betydelser, medan andra använder mer ”officiella” färgtolkningar. En av de mest använda färgtolkningarna är denna:
Vita moln: Goda framtidsutsikter.
Silverfärgade moln: Väldigt goda framtidsutsikter, möjligen efter svårigheter.
Gyllne moln: Lycka och betydlig framgång väntas.
Gråsvarta moln: Otur och motgång, ju svartare moln, desto mer motgång.
Gröna moln: Lycka, speciellt med hänsyn på känslolivet.
Blå moln: Befordran, framgång med hänsyn på karriär, affärer, osv.
Gula moln: Svårigheter väntas.
Orange moln: Svårigheter väntas, speciellt på det känslomässiga planet.
Röda moln: Fara! Var väldigt försiktig med allt du gör.
Allt detta är ganska vagt, och de flesta kristallskådare upptäcker med tiden att de ser mer än dimma och färgade moln. Förmågan att se utvecklar sig, och ibland kommer «det inre ögat», som också kallas »den kreativa, visuella föreställningsförmågan», att se bilder. Dessa kommer några gånger att ta form av bilder av kristallskådaren och/eller personer som står honom eller henne nära. Dessa kan på ett realistiskt sätt återspegla en händelse som har skett eller som kommer att ske, eller de kan vara symboliska uttryck för samma händelse. Kristallskådaren kan till exempel se bilden av en vän som gör några misslyckade försök på att jonglera med guldmynt. Det kan vara en symbolsk antydning om att vännen står i fara för att mista pengar på okloka spekulationer eller hasardspel.