Bröllop (Bardisk)
Invigning och beskyddande av et spädbarn | Namngivning | Paganing | Wiccaning | Självinvigning
Handfästning | Bröllopsceremoni | Välsignelsessång till bruden | Begravning
Altaret kläs med vitt tyg, en kalk och ett draget svärd. En liten talarstol bör skaffas till prästen, så att han kan hålla svärdet och läsa ceremonin. Ett ljus skal vara tänt på altaret och två ljus på var sida av altaret. Mindre ljus skal ges till, i alla fall, bröllopsföljet och till hela församlingen om möjligt.
- Präster går till altaret
- Brudgum med betjäning går till altaret
- Processionsmusiken startar
- Brudflickorna går fram
- Bruden med far går fram
- Bruden med far går till altaret
PRÄST: I dag är ni omgivna av era familjer, vänner och kära. Alla har de samlats här i dag i Den Enes åsyn för att dela er glädje och bevittna ert äktenskap.
Vem ger denna kvinna till äkta?
FAR: Jag gör.
(Brudens far ska här ge brudens hand till brudgummen och så sätta sig på sin plats)
ANDREPRÄST: Detta heliga band ska inte ingås lättsinnigt, utan nyktert och välövervägt, med öppenhet och ärlighet. Jag kräver nu att ni båda, på er ära, bringar för dagen eventuella orsaker mot eller hindringar för att ni ska bli lagligt förenade i dag.
BRUD/BRUDGUM: På vår ära, det finns inga.
(Prästen ska här vända sig mot församlingen och säga:)
PRÄST: Likaledes kräver jag av er nu, på er ära, att om någon vet en orsak till att dessa två inte kan lagligt förenas i dag, att säga detta eller för alltid hålla mun.
(En kort paus för eventuella responser)
PRÄST: (N) och (N), livet har ingen enkel mening, utan är byggt upp av många meningsfulla händelser. Några kan specificeras och planläggas. En av dessa är äktenskap. Som ni vet kan ingen präst, rabbi eller offentlig representant gifta er; bare ni kan göra detta. Vid en gemensam förpliktelse att älska varandra och att skapa en atmosfär av omtanke och respekt, kan ni ge liv till ert äktenskap.
ANDREPRÄST: På denna, er bröllopsdag, står ni i någon grad åtskilda från alla andra människor. Ni står i den förtrollade cirkeln som är er kärlek, och det är så det ska vara. Men kärlek är inte menad att endast vara egendomen till två personer. Den bör i ställt tjäna som en källa för gemensam energi, en form i vilken ni kan finna styrka till att leva ert liv med mod. Från denna dag och framöver, måste ni komma varandra närmare än någonsin tidigare, likväl skal er kärlek ge er styrka till att stå åtskilda, till att söka era egna unika öden och ge ert bidrag till det som alltid är en del av oss, och mer än oss.
PRÄST: Ett äktenskap som varar är det som kontinuerligt utvecklas, i vilket varje person kontinuerligt utvecklas samtidligt som förståelsen för den andra växer. Djup kunskap om varandra är inte något man kan uppnå på kort tid. Äkta förståelse kan endast utvecklas fullständigt genom år av intimitet. Denna underbara kunskap om en annan växer ut av att man har så mycket omsorg för den andra, att man önskar att förstå så fullständigt som möjligt den andras förvecklingar.
ANDREPRÄST: Må ni välsignas med denna djupa kunskap om varandra genom alla dagar i ert liv.
Vill ni nu ge era äktenskapslöften?
BRUD/BRUDGUM: Vi vill.
PRÄST: Vilka tecken ger ni på att ni vill hålla dessa löften?
BRUD/BRUDGUM: Vi ger dessa ringar.
(Ringarna ska nu ges till prästen som ska ta sig av dem)
ANDREPRÄST: Denna ring används i denna ceremoni för att Cirkeln är vår symbol för Anden; den som var i Början, är nu och alltid ska vara, Kärlek, utan ände. I denna ceremoni är det den kärleken som är odödlig och evig.
(Båda prästerna ska nu hålla varandras händer, hålla i ringarna och säga:)
PRÄST: Vi ber nu om Den Enes välsignelse av dessa ringar. De är band av silver med Livets Träd gjutet i relief på deras ytor. Låt dessa band representera evigheten, ändlös kärlek, och låt träden representera den näring du vill dela i denna Kärlek, nu och alltid.
BÅDA: Och så är det.
(Andreprästen ska nu ta ringarna.)
(Och om det är en Svärdfästning, skal prästen ta upp svärdet, göra en svängande rörelse i luften och så placera det med spetsen ner framför sig.)
(Bruden och brudgummen ska vända sig mot varandra och lägga sina händer på svärdets kula. Så ska prästerna lägga sina händer över brudparets)
(Andreprästen ska nu vända sig mot brudgummen och säga:)
ANDREPRÄST: (N), Säg efter mig:
(N), Jag tar dig till min hustru.
Jag förpliktar att dela mitt liv öppet med dig
Att tala sanning till dig i kärlek
Och att ära och sätta pris på dig i alla dagar av våra liv.
Jag lovar att älska och ömt ta mig av dig
I goda och onda dagar
I rikedom och fattigdom
I sjukdom och hälsa
I alla stormar och vackra dagar vi möter tillsammans
Så länge vi lever.
Jag lovar att respektera dina behov,
Att stödja dig i dina ansträngningar
Och uppmuntra dig som en individ
Genom alla våra livs förändringar.
Med dessa ord garanterar jag min kärlek.
(Brudgummen ska nu ta ringen)
Med denna ring förseglar jag mina löften
Nu och för alltid.
(Brudgummen ska sätta ringen på Brudens finger.)
(Prästen ska nu vända sig mot bruden och säga:)
PRÄST: (N), Säg efter mig:
(N), Jag tar dig till min man.
Jag förpliktar att dela mitt liv öppet med dig
Att tala sanning till dig i kärlek
Och att ära och sätta pris på dig i alla dagar av våra liv.
Jag lovar att älska och ömt ta mig av dig
I goda och onda dagar
I rikedom och fattigdom
I sjukdom och hälsa
I alla stormar och vackra dagar vi möter tillsammans
Så länge vi lever.
Jag lovar att respektera dina behov,
Att stödja dig i dina ansträngningar
Och uppmuntra dig som en individ
Genom alla våra livs förändringar.
Med dessa ord garanterar jag min kärlek.
(Bruden ska nu ta ringen)
Med denna ring förseglar jag mina löften
Nu och för alltid.
(Bruden ska sätta ringen på brudgummens finger.) (Båda prästerna ska så säga:)
PRÄST: Må ni aldrig svälta.
ANDREPRÄST: Må ni aldrig törsta.
(Här kan det vara ett musikaliskt mellanspel)
ANDREPRÄST: Nu vill jag gärna tala om några av de ting många av oss önskar er.
Först önskar vi er en Kärlek som gör er båda till bättre människor, som fortsätter att alltid ge er glädje och livslust, och ger er energi till att möta ert ansvar i livet.
Vi önskar er ett Hem, inte ett ställe av sten eller trä, men en ö av sinnesro och sundhet.
Vi hoppas att detta Hem inte bara är en plats för privat glädje och en tillflykt, Men snarare tjänar som ett Slott var i värdena i ert liv och familj genereras och upprätthålls.
Vi hoppas att ert hem står som en symbol för människor som lever tillsammans i Kärlek och fred, söker sanning och näring genom varandra.
Vi hoppas att det har i sig element av enkelhet, överflöde, skönhet, tystnad, färg och samstämmighet med livets rytmer.
Vi önskar er ett Hem med böcker, poesi och musik, ett hem med alla de ting som representerar män och kvinnors högsta ansträngningar.
Till slut önskar vi att ert liv blir välsignet med andligt överflöde och att ert andliga engagemang blir förstärkt genom detta äktenskap.
(Prästen ska nu vända sig mot församlingen och säga:)
PRÄST: Låt oss alla stå samman för den avslutande välsignelsen och överlämnandet av Ljuset.
(Församlingen ska stå. Bruden och brudgummen ska gå till altaret och tända det ena ljuset med sina ljus. Så skal de tända sina tjänares ljus och ljusen till den förste personen i varje rad i församlingen. De ska så gå tillbaka till altaret, släcka sina ljus och lägg dem på altaret och gå tillbaka till sin plats framför prästerna.)
ANDREPRÄST: Må vi alla erkänna att närvaron av Den Ene redan har välsignat er med närvaron av varandra. Håll i ert minne heligheten i denna tillit och kärleken som inte har någon ände. Må den fred som passerar all mänsklig förståelse stå vid er nu och alltid.
BÅDA: Och det är den.
ANDREPRÄST: Och eftersom (N) och (N) har uttryckt sin önskan att bli man och hustru, visa sin kärlek och hängivenhet genom att hålla händer, avgivit löften om trohet och uppoffring till varandra, och har beseglat dessa löften genom att ge och ta emot ringar.
PRÄST: I närvaron av denna samling vittnen, vid kraften av min heliga förvaltarställning och med tillåtelse från staten, förklarar jag er nu som man och hustru.
Du kan kyssa bruden.
(Bruden och brudgummen ska så träda tillbaka från altaret, följda av sina tjänare. Församlingen släpps ut rad för rad.)